När illusionen möter verkligheten stiger ett skri upp och bryter den slutna världen.

 

 

 

 

Några av anledningarna till varför jag, Martin Andersson, tvunget i lydnad av mitt samvete, måste lämna församlingen Jehovas Vittnen och den kristna tron.

 

 

 

 

Innehållsförteckning

 

 

 

 

 

 

- Siandet kring 1925

- Siandet kring 1975

 

 

 

 

 

 

 

 

Introduktion till brevet.

 

”Jag tänker ta ett steg in i friheten, ett steg för mig. För en gångs skull skall jag sluta lida. Jag ska få slut på tårarna och frågorna. Det är för min skull och inte för någon annans.”

 

Du har precis läst ett citat från min personliga dagbok, söndagen den 8 september 2002. Jag har aktivt valt att lämna min tro och därför begärt utträde från Jehovas Vittnen, detta blir pålyst torsdagen den 24 oktober. Ett beslut fyllt av förtvivlan men helt utan ångest. ”Herre, vem ska vi gå bort till? Du har uttalanden om evigt liv”. - Joh. 6:68. Att ta ett så stort kliv från en värld av trygghet och ”uttalanden om evigt liv”, till en tom värld helt utan trygghet och där ingen räddning finns, har inte kommit lätt. I 21 år har jag levt av tro och Jehova har varit den största glädjen i mitt liv. Tyvärr har han och hans herdar också varit min djupaste sorg. Att sakta men säkert vakna upp till verkligheten och en dag bekänna dess existens framför någon skapare har varit en skräckfylld resa men samtidigt har den gett mig ett nytt hopp för livet. Innan jag fortsätter vill jag starkt poängtera vikten av mitt avståndstagande, detta är för att deklarera mitt vetande och den jag är. Jag har inte valt att ”glida” bort från organisationen som är populärt tack vare fruktan för sammanslutningens omänskliga policy om uteslutning och avståndstagande. Mitt ställningstagande blir inte billigt och det är med min själ jag betalar priset. Jag har allt att förlora och i jämförelsen ingenting att vinna. Återstoden av min familj, mina vänner ja hela mitt forna liv och dess grundvalar kommer att gå om intet. Men värdet av sinnesfrid saknar motstycke. Mitt sinne och min rätt att tänka har precis som ditt varit förslavat i många år och den kunskapen jag nu skaffat mig hoppas jag kunna dela med mig av.

Om du läser hela brevet kommer du troligtvis för första gången, att konstatera din djupa tro med logiska fakta och den i sin tur kommer att göra allt i sin makt för att förtränga orden eller förringa betydelsen. Det är helt ditt val och ingen annans. Orden i inledningen handlade inte om att ta ett steg ut ur organisationen. Det var istället ett steg rakt in i döden. Länge hade jag planerat för att ta mitt liv innan jag skulle hinna ”byta” identitet. Att svika min egen person och hela min tro var en svår period. Den fasen är snart förbi och jag är glad för att fortfarande vara i liv och kämpa för vad som är rätt. I efterhand kommer jag med all sannolikhet kunna betyga att allt vad jag gått igenom för att vakna upp från en sluten värd var väl värt det! Men om du som nu läser detta brev inte vågar bemöta verkligheten, om du drar dig för dramatiska förändringar i livet och finner dig alldeles ok med att tro, så läs inte brevet! Erinra dig istället orden från Psalm 4:8, ”I frid skall jag både lägga mig och sova, ty du, du ensam, o Jehova, låter mig bo i trygghet”. Tids nog kommer min existens vara ett minne blott och livet spelar som alltid ut sin planläggning för dig.

Men om du menar dig ha sanningen, ja den absoluta sanningen över livets mening och du fortfarande inte läser detta brev kan du aldrig garantera dig själv för att ha sanningen. Tvärtom säger bibeln att det vore ren dårskap (Ord. 18:13). Den uppmanar dig till och med att vara förbered på ett ifrågasättande och ha ett gott skäl till varför du tror (1 Pet. 3:15). Vad som är sant kommer att visa sig vara sant, men vad som är falskt kommer att visa sig vara falskt. Organisationen bakom Jehovas Vittnen har en ståndpunkt att ingen orättvisa existerar, att det som har gjorts och görs är i full överensstämmelse med bibeln, till och med att bibeln kräver att dessa åtgärder skall vidtas. Om det förhåller sig så, då borde det inte finnas några invändningar mot ett öppet avslöjande av deras handlande. Skulle det istället inte leda till att det rättmätiga i organisationens ståndpunkt blev ännu mer uppenbart och frita den från alla anklagelser om att handla orätt? Bara personer som verkligen har gjort sig skyldiga till något orätt föredrar tystnaden och försöker genomdriva den med enkelriktad propaganda precis som diktatoriska regeringar alltid gjort. Syftet med mitt verk är inte att smutskasta någon levande individ, inte ens låta mina personliga åsikter färga materialet. Däremot är syftet att avslöja dårskapen som ligger väl dold bakom en organisations namn och täckmantel av propaganda. Jag kommer att granska organisationens skrämmande förflutna och dess moderna hycklande. Du kommer att se hur din sanning legat i ett nät av invecklade lögner och igensopade spår. Tyvärr kan jag bara gå in på en del detaljer och ge dig några exempel. Jag vill hålla mig inom ramarna för ett ”brev” och kommer därför kortfattat berätta om organisationens förflutna och klargöra den moderna tidens största lögn som fortfarande lever. Detta är två av många exempel på hycklande i dåtid som nutid. Därefter lämnar jag dig frågor att söka svar på, och riktlinjer i vägen mot dem.

Dessa har varit en grund för mitt ställningstagande och i sin tur lett till anledningarna varför jag inte längre kan tro. I mina kommentarer på slutet av brevet förmedlar jag vidare min ”nya” livsåskådning. Jag har ännu inte tagit klivet över till den andra världen och kommer därför att vara väldigt snål på känslor och intryck, dem sparar jag till en annan gång.

Jag uppmanar dig som läsare att granska materialet från alla tänkbara perspektiv. Tyvärr är det en uppmaning du aldrig kommer att finna i Sällskapet Vakttornets litteratur, men här ska vi hålla oss till sanningen. Allt vad jag lägger fram kommer jag att göra med en tydlig grundval (alla citat för att ta ett exempel, är tagna i sin helhet till 100 % och den enda modifieringen jag gjort är att i visa fall markera höjdpunkterna med fet stil). Jag förutsätter att du som fortfarande är ett Jehovas Vittne har en viss grundläggande kunskap i organisationens synpunkter. Om någonting verkar främmande för dig, ta då reda på all fakta runt omkring fallet. En viss bitterhet inom mig skulle förstås vilja komma till fullaste uttryck och ge dig all den kunskap jag sitter inne på men jag anstränger mig väldigt mycket för att endast skriva ett ”brev” och ingen bok.

Du har redan blivit varnad för att läsa vad helst någon som inte är av din tro skriver och du vet säkerligen om att Jehovas Vittnen har och Jehovas Vittnen kommer att bli uteslutna bara för att till och med inneha så kallad "avfällig" litteratur. Men kommer du verkligen att låta någon spela "herre över er tro" (2 Kor. 1:24)?

 

Fatta ditt beslut nu.

 

Kort överblick på Jehovas Vittnens ursprung.

 

Av 20 800 olika kristna samfund är Jehovas Vittnen bara ett i mängden (kristendomen i sin tur är en förgrening av mer än 10 000 olika huvudreligioner), oavsett om du är redo att acceptera detta eller ej. Likt de flesta andra samfund har även Jehovas Vittnen sitt ursprung från en mans filosofi och livsåskådning, ja till och med flera olika religioner. Charles Taze Russel (1852-1916), son av Joseph L. och Anna E. Russel, tillhörde från början den presbyterianska kyrkan. Senare fick Russel via adventister kontakt med milleriter (nu med inflytande från 3 olika religioner), som J. Wendell och N. H. Barbour. Redan år 1877 samlade Russell prästerna i Pittsburgh och lade fram sina läror om bland annat Jesus återkomst. Prästerna förkastade dock hans läror som rena fantasier. Russel blev djupt sårad och fattade ett glödande hat till allt vad präster och oliktänkande heter, ett hat som fortfarande lever kvar idag.

                      Inom kort började Russel se sig själv som den ”trogne och omdömesgille slaven” (Matt. 24:45) och lade snabbt ensamrätt på Gud för sig och sina efterföljare. All annan tro var falsk och tillhörde det stora Babylon, siandet kring deras undergång har inte varit utan nåd genom årens gång. Han såg det som sin uppgift att nytolka bibeln men sökte gärna efter inspiration från äldre befintliga teorier och uträkningsmetoder (nu uppe i över 3 olika religioner). Begrunda Russels egna anteckningar från Zions Vakt-Torn för juni-juli 1907, sidan 101 och 102, där han berättar om sitt möte med N.H. Barbour som ändrade hans uppfattning kring tiden för Jesus återkomst: "Bestämdt öfvertygad och helt invigd åt Gud, som jag var, insåg jag strax, att den särskilda tid, hvari vi lefva, hade stor betydelse för vår plikt och vårt arbete såsom Kristi lärjungar, att enär vi voro i skördetiden, måste skördearbetet utföras, och att ’den närvarande sanningen’ var den lie, förmedelst hvilken Herren ville, att vi skulle utföra ett insamlings- och skördearbete allestädes bland hans barn."

Det var med denna inställning som Russel och hans efterträdare snart kom att ge årtal efter årtal, tolkning efter tolkning, ja även bortförklaringar efter bortförklaringar då dem inte gick i uppfyllelse. Dessa betydelsefulla årtionden i organisationen begynnelse lade snabbt grunden för hur den världsvida organisationen idag handlar och reagerar. Inställningen har inte förändrats.

 

En felande grund är förutbestämd att aldrig hålla.

 

Som bestyrkt av Russel i samma artikel av Zions Vakt-Torn ovan nämnt, trodde man att 1874 skulle markera slutet på 6 000 år av människans historia och därför väntades Jesus komma detta år. Men året gick förbi och inte mycket hände. Efter detta såg man att bibelöversättningen ”The Emphatic Diaglott” hade använt ordet ”närvaro” istället för ”ankomst” eller ”tillkommelse”. Detta fick i sin tur bli grunden för den nya tolkningen, att Jesus hade trots allt dykt upp 1874 fast i osynlig närvaro. Man hade som Russel beskrev i artikeln ”väntat fel sak i rätt tid”. Även efter 1914 trodde man fortfarande att Jesus närvaro hade börjat 1874, någonting som få Vittnen känner till. Första gången 1914 nämns i samband med Jesus närvaro är i den lilla boken ”Riket som är världens hopp”, utgiven 1931. Med andra ord hade man förkunnat att Jesus närvaro började 1874 i över 50 år och i en Vakttorns artikel för den 15 augusti 1974 nämns den tidigare uppfattningen att Jesus närvaro började 1874, men självklart sägs det ingenting om att man fortsatte förkunna detta årtal efter 1914, någonting man inte så gärna vill ska komma fram.

                      Officiellt fastslaget var att de sista dagarna började år 1799 och skördearbetet då Jesus närvaro började, sträckte sig mellan 1874 till 1914 då den slutgiltiga striden skulle äga rum. Under denna period, år 1878, skulle det stora Babylon falla och 1881 skulle deras förvandling till himmelskt liv äga rum och möjligheten till att bli en medlem av ”brudklassen” skulle stängas. År 1881 passerade och ingenting hände. I början på 1900-talet hade man inte förkastat lärorna om 1799, 1874 och 1878, dessa var alla av osynlig gestalt och svåra att motbevisa. Det stora Babylon hade på ett särskilt ”osynligt” sätt fallit 1878 även om det slutgiltiga slutet inte kom förens 1914. Men någon förvandling hade inte ägt rum 1881 och nu kom den finslipade justeringen. ”Dörren” till möjligheten att bli medlem i den himmelska klassen stod fortfarande ”på glänt” som det så vackert låter. Vakttornet april 1912, sidan 60 och 61: ”Då vi lägga märke till dessa paralleller, finna vi, att år 1874 utmärker början till denna ’skörd’ och församlandet af de ’utvalda’ från himmelens fyra väderstreck och år 1878 såsom den tid, när Babylon formligen förkastades, Laodicea utspyddes – den tid, från hvilken det är framställt: ’Fallet, fallet är det stora Babylon’” … ”Och i harmoni med denna parallellism kommer Babylons fulla slut inträffa efter oktober 1914, ’såsom en stor kvarnsten, som kastas i hafvet’, då det i grund förstöres såsom ett system.” … ”I enlighet därmed är det vår förståelse att denna ålders öppna eller allmänna ’kallelse’ till rikets ära ändrade i oktober år 1881. Såsom redan visats i ’Studier i Skriften’, göra vi dock en åtskillnad mellan ’kallelsens’ ände och ’dörrens’ tillstängande och tro, att dörren till rikesklassen ännu icke är stängd; att den för en tid står öppen för att tillåta dem, som redan mottagit ’kallelsen’, men som fela att bruka dess förmåner och tillfällen till själfuppoffring, att blifva utkastade och att tillåta andra att inkomma och taga deras kronor, i harmoni med Upp. 3:11.”

                      Oerhörda förutsägelser knöts till just 1914 då slutet skulle vara här. Se även boken ”Tiden är nära” som publicerades 25 år före 1914 (den svenska upplagan kom ut 1912, upplagan som vart tryckt 1921 har suddat ur ”misstagen”).

                      Russel avled och domare Rutherford tog över siandet. Först ut förutsade han världsvid anarki år 1920 men blev istället satt i fängelse tillsammans med sex av sina medarbetare för att ha agiterat för uppror i krigstid genom skarpa och bestämda uttalanden som gjorts i boken ”Den fullbordade hemligheten” och andra publikationer. År 1919 blev de frigivna och i modern tid överskyller organisationen rubb & stubb genom att förklara fängelsestraffet som ett straff från Gud, förankrat i bibeln, och ingenting man bör koppla samman med förgångna spekulationer. Har du aldrig funderat över den verkliga anledningen till varför de blev satta i fängelse?

                      Under den senare hälften av Rutherfords tid som president, förkastade man successivt de äldre tidsprofetiorna främst genom att tidsmässigt omplacera dem. Början av de ”yttersta dagarna” flyttades från 1799 till 1914, Kristi närvaro flyttades från 1874 till 1914 och uppståndelsen till himmelen flyttades från 1878 till 1918. Under en viss tid hävdade man bestämt att ”världens ände” verkligen hade inträffat 1914 i den meningen att Gud ”legalt” hade sagt upp de världsliga nationernas maktförläning på jorden. Även den tolkningen övergavs och ”slutet” anses fortfarande tillhöra framtiden. Under 60 år hade man till och med rent matematiskt räknat fel på hedningarnas tider, då påstod man att Jerusalem hade fallit år 606 f Kr. Men 2520 år senare skulle ju vara 1915 så nu efter 60 år och utan ett erkännande flyttades Jerusalems fall ett år bakåt, till 607 f Kr. Allt detta, inte på grund av några historiska bevis, utan på organisationens önskan att fortfarande hålla kvar år 1914 som ett centralt årtal (framför allt när man tursamt nog med hjälp av ett misstag lyckats landa på 1914, ett år vi alla minst för världskrigets inbrott). Det är förstås lätt gjort på pappret och till människor som redan accepterar organisationens förklaringar som absolut sanning. Men att Jerusalem skulle ha fallit 607 f Kr är ett årtal Jehovas Vittnen är helt ensamma om att peka på och det ska jag visa lite senare.

Det finns mycket att säga om alla förgångna spekulationer kring åren 1878, 1881, 1910, 1914, 1918, 1920, 1925, 1941, 1954 och 1975. Men nu kommer jag att koncentrera mig på årtalen 1925 och 1975 som båda direkt inskränkte på liv för miljontals människor jorden runt.

 

Siandet kring 1925

 

Man skulle lätt kunna tro att uppfattningarna kring år 1925 var gjorda för att chockera. Detta år förutsades först i en liten bok från 1920, ”Millioner som nu lefva skola aldrig dö!”. Sidorna 63, 64 och 70 säger: ”Då jubelåren började iakttagas 1575 år f. K., utlöper denna tid gifvetvis på hösten år 1925, vid hvilken tid förebilden upphör och den stora motbilden måste taga sin början.” … ”…därför måste den stora motbildens början utmärka begynnelsen till ’alltings återställelse’. Det förnämsta som skall återställas är människosläktets lif; och emedan andra bibelställen med bestämdhet fastslå, att Abraham, Isak, Jakob och andra trogna från fordomtima skola uppväckas och att dessa komma att få den första ynnesten, så kunna vi vänta, att 1925 kommer att bevittna att dessa trogna i Israel återvända från döden, och att de uppstå fullt återställda till fullkomlig mänsklig natur och blifva satta såsom de synliga, lagliga representanterna för den nya tingens ordning på jorden.” … ”Vi kunna därför tillitsfullt vänta, att år 1925 kommer att utmärka Abrahams, Isaks, Jakobs och de forntida trogna profeternas återvändande – i synnerhet dem som omnämnas i Ebreerbrefvets elfte kapitel – hvilka komma att framträda i ett tillstånd af mänsklig fullkomlighet.” … ”Efter hvad vi förut bevisat, nämligen att den gamla tingens ordning, den gamla världen, har gått till ända och därför håller på att försvinna, att den nya ordningen håller på att införas, och att år 1925 forntidens trogna värdigas uppståndelse skall äga rum samt återuppbyggandet taga sin början, är det förnuftigt att sluta sig till att många människor, som nu lefva på jorden, skola vara kvar här 1925. På grund af de i Guds ord framställda löftena måste vi sålunda komma till den bestämda och obestridliga slutsatsen att millioner som nu lefva aldrig skola dö.”

                      Under två års tid gjordes en världsomfattande ansträngning för att offentliggöra budskapet. Man satte upp annonstavlor i alla större städer som löd ”Millioner som nu lefva skola aldrig dö”. Man satte in annonser i dagstidningarna och alla offentliga föredrag som hölls av representanter för Vakttornet behandlade detta ämne (Se ”Jehovah’s Witnesses in the Divine Purpose sidorna 98, 100 och 104 för detaljer). Propagandan som snart följdes varnade läsarna för att sätta sin tillit till den världsliga historien och ifrågasätta sällskapets kronologi. I samma veva prisade man sin egen kronologi och dess exakthet. Än en gång var allt ett resultat av ”gudomlig sanning” och ”ursprung”. Som exempel kan tas Vakt-Tornet för den 15 oktober 1922, under rubriken ”Bevis för gudomligt ursprung”: ”Det kommer att tydligt visas att den närvarande sanningens kronologi lägger i dagen obestridligt bevis för gudomlig förutkännedom af de data som äro grunddata, hvilken ådagalägger dess gudomliga ursprung och bevisar att systemet icke är en mänsklig uppfinning utan en upptäckt af gudomlig sanning.”

                      1924 gav sällskapet ut en ny liten bok som riktade sig till ungdomar, ”The Way to Paradise”. Här måste jag få ta mig rum till att citera ett par paragrafer för ibland undrar man verkligen hur långt en ”tro” är redo att ta människor, desto mer ledarna för en så stor världsvid organisation som känner till den verkan deras uttalanden har på människor jorden runt. Boken blev aldrig översatt till svenska, citatet har översatts av Carl-Olof Jonsson: ”Vi bör därför förvänta oss att kort efter 1925 få se uppväckandet av Abel, Hanok, Noa, Abraham, Isak, Jakob, Melkisedek, Job, Mose, Samuel, David, Jesaja, Hesekiel, Daniel, Johannes döparen och andra som omtalas i Hebreerbrevets elfte kapitel. Dessa kommer att utgöra kärnan i det nya riket på jorden. Bland de första nödvändiga uppgifterna kommer att bli att sätta Jerusalem i skick för att bli världens huvudstad. Detta kommer att kräva en hel del arbete, men det kommer att finnas många villiga arbetare. Enligt färska uppgifter koncentreras redan uppmärksamheten på Palestina, och tusentals judar försöker återvända dit. En hel del arbete har redan gjorts för att bygga bättre vägar och odla åkrarna. Vi bör emellertid inte förvänta att särskilt mycket systematiskt arbete kommer att utföras förrän dessa ”furstar” har uppväckts och får hand om ledningen. Varje lands huvudstad bör stå i direkt och omedelbar förbindelse med alla delar inom sitt område. Om Jerusalem skall kunna vara världens huvudstad, måste den snabbt kunna nå kontakt med varje plats. Kristi rike skall på ett tusen år utplåna alt det onda som vållats under de föregående sex tusen åren. Gammalmodiga metoder kommer inte att förslå. Redan nu ser vi stora förändringar ske. Den trådlösa telegrafen och radion kan nu sända budskap halvvägs runt jorden. Och när furstarna förs fram skall dessa uppfinningar fullkomnas så att de når hela vägen runt. Alla i hela världen kommer att vara ’i ett enda rum’ så att säga. Rummet kommer att vara lite större än det vi är vana att hålla möten i. Men vad spelar det för roll? När vi nu läser Jesaja 2:2 och Sakarja 14:16, 17 ser vi hur lätt det kommer att bli för alla folk att ’gå upp till Jerusalem’. Furstarna kan via radio lätt sända ut sina instruktioner till alla delar av världen. Föreställ er att fursten Abraham vill ge några allmänna instruktioner. Han ropar: ’Lystring!’ Och alla människor överallt lyssnar och hör varje ord han säger, lika lätt som om han talade till dem från podiet i en offentlig möteslokal! Om någon önskar besöka Jerusalem för att samtala med furstarna personligen, eller om furstarna personligen skulle vilja inspektera något offentligt arbete, kommer naturligtvis flygplanen snart att bli så fulländade att det bara kommer att ta några få timmar att fara till Jerusalem från vilken som helst plats på jorden eller vice versa. Detta kommer sannerligen att bli en ny värld, som har förhärligats på alla sätt. – Sakarja 14: 20, 21; Uppenbarelseboken 21; Psalm 72 och 145.” … ”Utan tvivel kommer många pojkar och flickor som läser detta att få leva för att se Abraham, Isak, Jakob, Josef, Daniel och dessa andra trogna män från fordom komma fram i härlighet genom sin ’bättre uppståndelse’, fullkomliga till kropp och sinne. Det kommer inte att ta lång tid för Kristus att insätta dem i deras ställningar av ära och myndighet som sina jordiska representanter. Världen och alla de nuvarande bekvämligheterna kommer till en början att verka främmande för dem, men de kommer snart att vänja sig vid de nya metoderna. Till en början får de kanske uppleva en del komiska situationer, eftersom de aldrig har sett telefoner, radioapparater, bilar, elektriskt ljus, flygplan, ångmaskiner och mycket annat som vi är så vana vid. Vilket privilegium är det inte att få leva just i denna tid och få se slutet på det gamla och början på det nya! Av alla tider i jordens historia är vår tid den mest underbara.”

                      Detta mina vänner är en klar definition av ordets ”tro” rätta bemärkelse - ”att inte veta”. Fantasin bokstavligen flödar fram och siandet är utan gränser (Jag kan passa på och tillägga att det var under denna period man sade att ångloket var förutsagt i bibeln). ”När furstarna förs fram skall dessa uppfinningar fullkomnas så att de når hela vägen runt.” Man får ärligt fråga om skribenterna inte hade provat någon förbjuden ört innan dem skred till verket.

                      Året 1925 passerade. Ingenting hände. Hur förklarar sig sällskapet i senare publikationer? Eller hur bortförklarar sig sällskapet borde jag fråga. I Jehovas Vittnens årsbok 1975 skylldes problemet inte på organisationen utan ”de bröder” som ”läst in” det: ”Året 1925 kom och gick. Jesu smorda efterföljare befann sig fortfarande, som klass, på jorden. De trogna människorna från fordom – Abraham, David och andra – hade inte återuppstått för att bli furstar på jorden. (Ps. 45:16) Anna MacDonald påminner sig hur det var: ’1925 var ett sorgligt år för många bröder. Några tog anstöt och snavade. Deras förhoppningar grusades. De hade hoppats att få se några av ’forntidens värdiga’ (mäniskor från fordom, t ex Abraham) återuppstå. I stället för att uppfatta det som en ’sannolikhet’ hade de läst in en ’säkerhet’ i det, och några gjorde förberedelser för att ta emot sina egna nära och kära i förväntan om att de skulle uppstå.” Att låta en näst intill dikterad gestalt uttala sig i tredje person med sällskapets termer är en återkommande taktik för att förringa din rätt att dra egna slutsatser. Om du innan 1925 inte hade velat tro siandet skulle du stämplas som ”avfälling”. Den ”trogne slaven” var ju trots allt Jehovas enda kanal på jorden som gav dig ”mat i rätt tid”, de hade med ”ofelbara bevis” erinrat sig ”Guds sanning”. Trodde du nu vad du fick höra måste du infinna dig att när lögnen gått förbi var det bara du som ”läst in en ’säkerhet’” i organisationens uttalande, det är ju klart att du bara skulle ha uppfattat det som en ”sannolikhet” och dem uppoffringar du gjorde innan årtalet är helt och hållet ditt problem. Under ett besök i Schweiz i maj 1926 då Rutherford skulle ta del i ett konvent nämnde han hur de forna trogna sades i litteraturen återvända 1925, men hur allt bara var en ”åsikt vi gav uttryck åt”.

                      Året 1925 var nu förbi men organisationen kunde otroligt nog inte glömma de trogna männen de så gärna ville se åter i livet. 1930 byggde man två hus i San Diego i Kalifornien och förklarade 12 år senare i boken ”The New World” på sidan 104 (Citatet är översatt av Carl-Olof Jonsson): ”Den onde och hans demoner låter nu stort ve komma över jorden och havet för att driva alla nationer in under ett totalitärt system och vända alla folk i bitterhet mot Gud. Herren Jesus har nu kommit till templet för att hålla dom, och han har församlat kvarlevan av ’sin kropps’ lemmar som ännu är på jorden till ett tempellikt tillstånd i fullkomlig förening med sig själv. (Malaki 3:1-3) Följaktligen kan nu de trogna människorna från fordom väntas tillbaka från de döda vilken dag som helst. Skriften ger oss goda skäl att tro att detta skall ske kort innan Harmageddonstriden bryter ut. Det var i förväntan om detta som huset i San Diego i Kalifornien byggdes år 1930 och kallades ’Beth-Sarim’, vilket betyder ’furstarnas hus’, ett hus som de religiösa fienderna, i illvilliga avsikter, har gett mycken publicitet åt. Det hålls nu i förvar åt dessa furstar, så att de kan ta det i besittning när de kommer tillbaka. Fakta som nyss framkommit visar att religiösa ivrare i denna dödsdömda värld gnisslar tänderna på grund av det vittnesbörd som ’furstarnas hus’ bär om den nya världen. För dessa religiösa ivrare och deras medförbundna kommer det inte att bli nådigt när dessa trogna män från fordom återvänder för att regera och hålla dom över folken.”

                      Beth-Shan (”Säkerhetens hus”), det andra huset, har nämnts i litteraturen endast en gång på grund av försöket att hålla det ytterst hemligt (Consolation Maj 27, 1942), det var dessutom ett misstag när man återgav diskussionerna kring var Rutherfords begravning skulle äga rum. Det var en anläggning som skulle kunna bevara Vakttornets ledare i säkerhet under global anarki och låg uppför en liten grusväg intill huset Beth-Sarim. Syften med husen har fördunklats och ändrats fram och tillbaka. Det var bara i den tidiga litteraturen som man kan hitta den verkliga och enda anledningen till varför huset Beth-Sarim byggdes. Tack vare informationssamhället vi lever i, har senare litteratur tagit upp den riktiga anledningen eftersom det inte gått att hålla syftet dolt längre, men syftet har fortfarande blivit åsidosatt som om det inte vore det verkliga skälet, istället menar man på att husets primära uppgift var ett alternativt boende för domare Rutherford som hade problem med sin hälsa efter tiden i fängelse (Se ”Jehovas Vittnen – Förkunnare av Guds kungarike” sidan 76).

 


Beth-Sarim i kvarteret “Kensington Heights”,

4440 Braeburn Road, San Diego.

 

                      Året innan boken ”The New World” kom ut, på ett konvent i St. Louis i Missouri höll Rutherford ett tal där han försäkrade unga barn att de trogna männen och kvinnorna från bibelns tid mycket snart skulle återvända. Furstarna personligen skulle vägleda ungdomarna i deras val av äktenskapspartner, och därför var det tillbörligt att inte gifta sig förens den tiden hade kommit. Boken ”Barnen” som kom ut vid detta tillfälle genomsyras av råden till de unga att förbli ogifta och barnlösa. Många äldre vittnen idag är barnlösa tack vare dessa visa råd. Inte mycket hände denna gång heller och galenskaperna fick tack och lov ett slut år 1950 på en sammankomst i Yankee Stadium i New York då Fred Franz i ett tal avslutade ”förståelsen” kring furstarna och läran ersattes med idén att de förordnade tjänarna i församlingarna redan spelade rollen som sådana furstar. Båda husen såldes i all sin tysthet.

 

Siandet kring 1975

 

I mitten på 1940-talet kom man fram till den slutsatsen att kronologin som tidigare använts innehöll ett fel på omkring 100 år när det gällde tideräkningen för Adams skapelse. Nu liksom då argumenterade man för tron på sex ”dagar” om vardera tusen år, under vilka mänskligheten skulle leva i ofullkomlighet. Därefter skulle en sjunde ”dag” på tusen år följas, då fullkomligheten skulle återställas under ett stort jubelår av befrielse från slaveri under synd, sjukdom och död. År 1966 sköts årtalet 1975 för första gången fram i boken ”Evigt liv i Guds söners frihet” (utgiven på svenska 1970) på sidorna 28 och 29 står det: ”Enligt denna trovärdiga bibelkronologi kommer 6.000 år från människans skapelse att utlöpa år 1975, och den sjunde tusenårsperioden av människans historia kommer således börja på hösten 1975 v.t.” … ”Om några få år under vår generation har vi alltså nått den tid som Jehova Gud skulle kunna betrakta som den sjunde dagen av människans tillvaro. Hur lägligt skulle det inte vara för Jehova Gud att göra denna kommande sjunde tusenårsperiod till en sabbatsperiod av vila och befrielse, en stor jubelårssabbat för att proklamera frihet utöver jorden till alla dess inbyggare! Detta skulle vara i läglig tid för mänskligheten. Det skulle också vara lämpligast från Guds sida, eftersom vi skall komma ihåg att mänskligheten ännu har framför sig det som den sista boken i den heliga bibeln talar om såsom Jesus Kristus regering över jorden under tusen år, Kristi tusenårsregering.” … ”Det skulle vara helt i överensstämmelse med hans kärleksfulla uppsåt.”

                      Jämför gärna det som är skrivet i fet stil med Apostlagärningarna 1:7 (Titta gärna på Matteus 24:36, 42, 44 och Markus 13:33 också), ”Det tillkommer inte er att få kännedom om de tider eller tidsperioder som Fadern har lagt under sin egen domsrätt”. Att således lasta över siandet på Jehova och säga att det är ”helt i överensstämmelse med hans kärleksfulla uppsåt”, ”lägligt” och ”lämpligast” från hans sida är verkligen att smäda Jehova och ingenting annat. Att profetera i Guds namn och sedan lasta över skulden på honom och de bröder som ”läst in” årtalet för en misslagen profetia är ett klassiskt återkommande begrepp. Ta Vakt-Tornet för den 1 augusti 1922 som exempel: ”… utan tvifvel afsåg Herren att genom angifvandet af dessa data uppmuntra sitt folk, hvilken härigenom verkligen blef uppmuntradt, och han lät detta äfven blifva till pröfning och sållning, då allt det som somliga väntade icke inträffade.”

                      Denna fega taktik skulle det kunna skrivas en hel bok om, jag lovar dig!  Men hur blev brödraskapet ”uppmuntradt” genom felslagningen denna gång? Först måste vi se på förhoppningarna Sällskapet Vakttornet ingöt hos sina trogna efterföljare. Innan år 1925 hade organisationens följeslagare uppmanats förbli barnlösa och barn i sin tur hade uppmanats att inte gifta sig. Men denna gång drogs den ”trogna och omdömesgilla slaven” inte för att gå ännu längre. De förlöjligade till och med Jesus egna ord: ”En sak är absolut säker: Bibelns kronologi, styrkt av uppfyllda bibliska profetior, visar att sex tusen år av mänsklig tillvaro inom kort skall fullbordas, ja, inom vår generation! (Matt. 24:34) Därför är det nu ingen tid att vara likgiltig och håglös. Det är inte passande att nu jonglera med Jesu ord om att ’om den dagen och den stunden vet ingen något, icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena’. (Matt. 24:36) Den tid är tvärtom inne nu, då man bör vara klart medveten om att änden för denna tingens ordning snabbt närmar sig sitt våldsamma slut. Låt inte lura dig, det räcker med att Fadern själv vet både ’dagen och  … stunden’!” - Vakttornet för den 1 januari 1969.

                      Propagandan var lika självsäker som alltid, här ett citat från en bilaga till ”Tjänsten för Guds rike” mars 1968 som uppmanade till heltidstjänst: ”Med tanke på den korta tid som återstår önskar vi göra detta så ofta tillfällena yppar sig. Tänk bara, vänner, att det är omkring nittio månader kvar tills sex tusen år av människans tillvaro på jorden är till ända.” Rapporter kom tillbaka som lydde att Jehovas Vittnen till och med sålde sina hus för att bättre kunna tjäna Rikets intressen. Hur reagerade den ”omdömesgilla slaven” på detta? I bilagan till ”Tjänsten för Guds rike” maj 1974 sades det: ”Vi hör talas om bröder som säljer sina hus och sin egendom och planerar att tjäna som pionjärer resten av sina dagar i denna gamla ordning. Detta är sannerligen ett förträffligt sätt att använda den korta tid som återstår innan den onda världen når sitt slut. – 1 Joh. 2:17”. Raymond Franz, en som tidigare suttit i den styrande kretsen, allias den ”trogne och omdömesgille slaven”, och som inte längre tjänar som ett Jehovas Vittne skriver i sin bok ”Samvetskris” på sidan 214: ”En del sålde sina företag, sade upp sina anställningar, sålde sina hus eller jordbruk och flyttade med sina hustrur och barn till andra platser ’för att tjäna där behovet var större’. De räknade med att deras tillgångar skulle räcka för att de skulle klara sig fram till 1975. Andra, inbegripet äldre personer, löste in sina försäkringsbrev eller andra värdehandlingar. En del sköt upp kirurgiska operationer i hopp om att tusenårsrikets ankomst skulle göra dem obehövliga.”

                      Lidandet världen över som orsakades av organisationen är obeskrivligt. Året 1975 kom och gick. Absolut ingenting hände annat än att rörelsen började förlora ungefär 100 000 medlemmar varje år i en femårsperiod. När en världsvid organisation gör sådana hetsiga uttalanden och grundar dem på bibeln, är det till ära för Gud? Tror du desto ännu mer att Jehova Gud själv har utvalt dem till sin ”förbindelsekanal”? Attityden organisationen visade efter året 1975 är ännu mer häpnadsväckande. Samma år, i Vakttornet för den 15 november nämndes de felslagna förväntningarna men artikeln anpassades så att inget erkännande av organisationens ansvar kom fram. Därefter beslutade man sig för att inte nämna saken och allt i hopp om att minnen skulle glömmas. Denna taktik fortsätter göra sig påmind även idag. Läror suddas och modifieras över en längre tidsrymd ända tills en helt ny lära uppstått och helt utan att 6 miljoner Vittnen världen över uppmärksammat det. Fråga dig själv, för bara 5 år sedan, vilket ”ljus” och vilka läror praktiserade vi då? För att ta ett exempel får du gärna slå upp vilket Vakna! nummer som helst innan den 8: onde november 1995, läs syftet med tidningen. Slå nu upp vilket Vakna! nummer som helst efter den 8: onde november 1995, läs syftet med tidningen. Kan du urskilja när man började ”sudda” på generationssynen (Se även w95 1/11 p12-15)?

Åren gick och en förtroendekris började sakta ta sig form inom organisationen. En röstning inom den styrande kretsen år 1979 gjordes som visade att 15 mot 3 var för att ett uttalande skulle göras där man erkände att organisationen bar åtminstone ett visst ansvar för misstaget. Uttalandet publicerades i Vakttornet för den 15 juli 1980 (i engelska Vakttornet för den 15 mars 1980) dvs. 5 år av tystnad efter att krisen ägt rum. Attityden återspeglar bara Russels egen inställning från 1916: ”Detta var ett misstag, som det var naturligt att begå, men Herren ledde det till välsignelse för sitt folk.” … Det ”hade ett mycket upplifvande och helgande inflytande på tusenden, af hvilka alla följaktligen kunna prisa Herren – till och med för misstaget”. – Ur förordet till ”Tiden är nära” (Den svenska upplagan - tryckår 1921)

 

Dårskapen bakom Jehovas Vittnen.

 

 

Har du sett den ikonen någon gång?

 

Troligtvis inte men du bör veta att den på tidig nivå användes av Russel och bibelstudenterna, bland annat på omslaget till boken ”Studier i skriften - The Divine Plan of the Ages”:

 

 

Eftersom varken Sällskapet eller Russel själv inte har velat yttra sig någonting om den så kallade ”winged Sun-disk” symbolen och dess användning lämnas saken i vår egen hand. I urgamla hedniska kulturer återfinns den i Assyrien, Persien, Kanaan men främst Egypten. Jämför symbolen med Egyptens symbol för sin solgud Ra:

 

 

(Fotografiet är taget från det brittiska museet)

 

Dess användningsområde beskrivs av Albert Churchwald i ”The Signs and Symbols of Primordial Man” på sidan 344: ”Horus commanded Thoth that the Winged-Sun-Disk, with Uraei, should be brought into every sanctuary wherein he dwelt, and into every sanctuary of all the gods of the lands of the South and the North, and in Amentet, in order that they might drive away evil from therein”. Clymer Swinburne skriver om en annan ockult grupps användning av den i ”The Rosicrucians - Their Teachings” på sidan 112: ” The Winged Globe is pre-eminently a Rosicrucian symbol, although the Illuminati may lay claim to it, and it may be admitted that it is of Egyptian origin. The Winged Globe is the symbol of the perfected soul making its flight back to the source of its creation in the Elysian fields beyond”. Det går inte bestämt yttra sig om anledningen bakom Russels användning av den. Jag vet tvärtom att han inte talade om några flygande själar tillbaka mot ”Elysian fields”. Däremot var Russel väldigt intresserad av Egyptens pyramider och använde till och med mått av dess inre kamrar som en uträckningsmetod för många av sina angivna datum åren igenom. Första serien av ”Studier i skriften”, ”The Divine Plan of the Ages”, innehöll förutom en ovanlig blandning av lösryckta bibelcitat, även noga utstuderade kartor på pyramider och dess mått. Boken ”Thy Kingdom Come” av Russel är även den känd för sina pyramider inslag. Inte undra på att sällskapet lät uppresa ett monument strax intill Russels grav som liknar en pyramid (Lägg gärna märke till ”Cross and Crown”-symbolen - en historia för sig!):

 

 

Rosemont United Cemetary i Allegheny , Pittsburg USA.

 

Russel använde sig av en pyramids inre mått för att peka på ankomsten för den nya gyllene tidsåldern som i sin tur har paralleller till egyptisk mytologi. Det mest troliga var att Russel använde ”The winged Sun-disk” som en symbol för det kommande tusenårsriket då denna var slående likt beskrivningen av Jesus ledarskap i Malaki kap. 4 vers 2: ”Och för er som fruktar mitt namn kommer rättfärdighetens sol sannerligen att lysa fram med läkedom i sina vingar”. Under Rutherfords regerande tid kom de så småningom att ta bort denna symbol.

                      Vad vet du om Johannes 1:1? Förmodligen känner du till att NW översättning är väldigt ensamma om att översätta ”var en gud” istället för ”var gud”, men du känner inte till anledningen. Johannes Greber’s översättning lyder likadant som sällskapets och Vakttornet citerade Greber’s översättning som stöd för sin bland annat i ” The Word, Who is He? - According to John” (Sid. 5), ” Make Sure of All Things” (Sid. 489), ” Aid to Bible Understanding” (Sid. 1134 & 1669), Vakttornet den 15: onde oktober 1975 (Sid. 640) och Vakttornet den 15: onde april 1976 (Sid. 231).

                      Även om nu sällskapet citerade honom som en pålitlig källa så var verkligenheten dramatiskt annorlunda. Johannes Greber och hans fru var djupt involverade i ockultism.  Följande är citat från en kampanj stiftelsen ” Johannes Greber Memorial Foundation” drev med titeln ”Communication with the Spirit World of God”, vilket påfallande demonstrerar Johannes Greber’s ockulta bakgrund: ”Johannes Greber was surely an Apostle of Truth. It is the purpose of his book, written in a spirit of love for his fellow man, to describe the path which brought him into the world of God's Spirits and laid the Truth open to him." … "Pastor Johannes Greber also translated the New Testament. The task was not simple. Many contradictions between what appears in the ancient scrolls and the New Testament, as we have grown to know it, arose and were the subject of his constant prayers for guidance - prayers that were answered, and the discrepancies clarified to him, by God's Spirit World. At times he was given the correct answers in large illuminated letters and words passing before his eyes. Other times he was given the correct answers during prayer meetings. His wife, a medium of God's Spiritworld was often instrumental in conveying the correct answer from God's Messengers to Pastor Greber."

                      Vad som är av ännu större betydelse är det faktum att Sällskapet Vakttornet kände till Johannes Greber’s inflytande från den ockulta världen så tidigt som 1956 men de fortsatte använda honom som en auktoritet ända fram till 1976. I Vakttornet för den 15: onde februari 1956 (”Communication with the Spirit World: Its Laws and Its Purpose”), sidan 111 framställer dem honom dessutom i ett visst mått av gott ljus: ”In keeping with his Roman Catholic extraction Greber's translation is bound with a gold-leaf cross on its stiff front cover. In the Foreword of his aforementioned book ex-priest Greber says: ‘The most significant spiritualistic book is the Bible.’ Under this impression Greber endeavours to make his New Testament translation read very spiritualistic... Greber's translation of these verses [1 John 4:1-3] reads: ‘My dear friends, do not believe every spirit, but test the spirits, to learn whether they come from God. For many false spirits have emerged from the abyss and gone out into the world, and are speaking through human mediums ...You have been told that such spirits would come, and they are already appearing in the world.’ Very plainly the spirits in which ex-priest Greber believes helped him in his translation.” Det kanske inte är undra på att både Vakttornets läror såsom Greber’s är exakt likadana när det kommer till frågor rörande Guds och Jesus väsen.

                      När det kommer till vidskepelse och ockultism finns det oerhörda mängder att gräva fram. Som exempel kan nämnas vaccination. Otaliga gånger från och med år 1929 propagerade man för att vaccination var ett verktyg från Satan. Det gick emot Guds lagar om att hålla blodet rent och man gick till och med emot hela världens medicinska vishet då man sade att vaccination aldrig räddat en enda människa eller förhindrat smittkoppor. Det var ett såkallat ”knep” Satan hade lurat i världen. Man skrämde upp människor genom att påstå att vaccinationer skulle förändra hela individen då ens andliga person med mycket mera fanns i blodet som kunde ta skada. Det var ett ”direkt” brott både mot Gud och ”naturen”. Sällskapet påstod sig veta mer än någon annan i det de sade att alla som förespråkade vaccination och dess goda egenskaper - ljög. Vaccination förbjöds mellan åren 1931 och 1952 (tilläggas bör att även organ transplantationer förbjöds mellan 1967-1952 och samma bibelverser citerades som grund. Några vaccinationsartiklar: g31 4/2 p293 & 294, g31 31/5 p3, g35 2/4 p465 & g35 24/4 p471. Det ”nya” ljuset: w52 15/12 p764). Så sent som Vakna! 1993 för den 8: onde augusti (sidan 15) påminner man sina trogna efterföljare att det är en fråga deras ”bibelövade” (sanningsenligt vore att skriva ”vakttornsövade”…) samvete får avgöra. Som vi redan sett när vi granskat historien är detta en återkommande strategi för att slippa erkänna misstag och dess lidande som följde. Problemet lastas helt enkelt över på individen själv! Mycket mycket kärleksfullt.

                      Det finns mycket att säga för sällskapet har alltid vandrat förblindad av sin egen tro och verklighetsuppfattning. Detta som vi sett har lett till oerhörda lidanden. Man har gått emot all logik, sunt förnuft och till och med vetenskapen. Man har till och med gått så långt att man namngav den galax Jehova skulle bo i och styra från (Creation [1927] p94 & Reconciliation [1928] p14). Organisationens förflutna är ytterst skrämmande och det är inte undra på att de av all sin makt söker förvränga och tysta historien som skriker av blod på altaret.

Den absolut största lögnen som rör sig i sällskapets läror ligger fortfarande till grund för det centrala året 1914. Detta är ett faktum som inget Jehovas Vittne, inte ens organisationen i sin helhet kunnat svara för. Men vi kan inte låta sanningen ligga fördold. Det är så dags att avslöja vad alla människor på denna jord förutom Jehovas Vittnen redan vet, Jerusalem föll inte 607 f Kr, det föll år 587 f Kr – dvs. hedningarnas tider slutade inte 1914! 

 

”Tillförlitlig biblisk kronologi” visar Jerusalems fall år 607 f Kr.

 

Jag har inte fel när jag säger att ”tillförlitlig biblisk kronologi” visar att Jerusalem föll år 607 f Kr. Sällskapets ”kronologi” visar nämligen detta. Det är den centrala läran i hela deras lärobyggnad. Frågan är istället exakt vilken kronologi det är som utgör grunden för siffran 607? Absolut ingen. Hur sällskapet kommit fram till denna siffra som från allra första början var 606 är fortfarande ett rent mysterium. I resonerarboken på sidan 369 läser vi: ”Till sist, i början av oktober 607 f.v.t. var det sista spåret av judisk suveränitet borta. Då hade den judiske ståthållaren Gedalja, som hade lämnats kvar och av babylonierna förordnats att ha tillsyn över landet, lönnmördats, och de återstående judarna hade flytt till Egypten. (Jeremia, kapitel 40-43) Tillförlitlig biblisk kronologi visar att detta ägde rum 70 år före år 537 f.v.t., det år då judarna återvände från fångenskapen i Babylon; dvs. det ägde rum i början av oktober 607 f.v.t.”.

                      Hur kommer det sig att just 1914 är så viktigt? Det är läran om 1914 som gör Jehovas Vittnen unika. Du tror instinktivt att det som gör just din religion den enda sanna på hela jordklotet är de seder, läror och bruk som Jehovas Vittnen förkastar, såsom treenighetsläran, själens odödlighet, helvetet och allt firande ”världens” människor tar del av (julen & födelsedagar mm.). Men ack så fel du har. Listan skulle kunna göras lång men här följer de mest kända exemplen på samfund slående lika Jehovas Vittnen:

 

ü       The Worldwide Church of God

ü       The Church of God (Abrahamic Faith)

ü       The Church of God (Seventh Day)

ü       The Way International

ü       Kristadelfianerna

ü       The Gospel of the Kingdom Churches Movement

 

En del av dessa samfund är dessutom till sin storlek större än Jehovas Vittnen. Organisationen har länge fördömt varje tro som inte är helt likgiltig deras och varje samfund som finns utanför deras värld. Har man t.ex. kunnat säga att det är lärofrågor som utgör den fundamentala skillnaden? Nej. Det är just året 1914! Vakttornet för den 15: onde augusti 1981 förklarar: ”Låt den som av hjärtat är ärlig få jämföra det slags predikande av evangeliet om Riket som kristenhetens olika religiösa system utfört under århundradenas lopp med det slags predikande som Jehovas vittnen utfört sedan första världskriget slutade år 1918. De är av två skilda slag. Det som Jehovas vittnen förkunnat har verkligen varit ett 'evangelium' eller 'goda nyheter', eftersom de förkunnat att Guds himmelska rike upprättades vid slutet av hedningarnas tider år 1914, då Guds Son, Jesus Kristus, insattes på tronen.”

Jag skulle hemskt gärna vilja ge dig sällskapets argument för att 607 f Kr är riktiga och SEDAN argumentera emot. Det är det enda sättet för dig att få helhetsbilden. Men tyvärr går det inte, det finns bara en sanning, inte två. En enda kunskap som är säkerställd såsom ett faktum. Problemet är att sällskapet lever i sin egen värld. Dem har lagt fram sina tolkningar av bibelns 70 profetiska år och sina tolkningar på hedningarnas tider men några argument för deras kronologi som pekar på 607 f Kr har dem inte lagt fram därför att dem inte existerar. I appendixet till en av sina böcker ”Må ditt rike komma” läser vi: ”yet undiscovered material could drastically alter the chronology of the period”. Med andra ord baserar dem sina tolkningar och sin kronologi på ”ännu icke upptäckta” material. Däremot har de i all sin illvilja motarbetat dem fakta som finns emot denna kronologi. Raymond Franz som i många år tjänade vid högkvarteret och i den styrande kretsen, fick i uppgift att försöka styrka årtalet 607 f Kr, han skriver i boken ”samvetskris” på sidorna 25 till 26: ”När ämnet ’kronologi’ tilldelades mig ledde också detta till alvarliga frågor. En av Jehovas Vittnens centrala läror är att bibelns profetior pekade fram mot 1914 som slutåret för ’hedningarnas tider’ i Lukas 21:24, och att Jesus Kristus det året aktivt tog makten i sitt rike och började härska osynligt för människoögon. Som grundval för den beräkning som ledde fram till detta årtal hänvisade man till de ’sju tider’ som omtalas i det fjärde kapitlet i Daniels bok. Med hjälp av andra texter omvandlades sedan dessa ’sju tider’ till en period på 2520 år, som började år 607 f Kr och slutade 1914 e Kr. Startpunkten, 607 f Kr påstods vara det år då Jerusalem ödelades av den babyloniska erövraren Nebukadnessar. Jag visste att våra publikationer verkade vara ensamma om denna datering, men visste egentligen inte riktigt varför. Månader av forskning ägnades enbart åt detta ämne, ’kronologi’, och det resulterade i den längsta artikeln i Aid-boken. Mycken tid användes till att försöka hitta några bevis, något historiskt stöd, för årtalet 607 f Kr, den tidpunkt som var så avgörande för de beräkningar som ledde fram till 1914. Charles Ploeger, som tillhörde personalen på högkvarteret, arbetade vid den tiden som min sekreterare, och han sökte igenom biblioteken i staden New York för att hitta något som kunde ge ett historiskt stöd åt detta årtal. Vi fann absolut ingenting till stöd för årtalet 607 f Kr. Alla historiker pekade på en tidpunkt som låg tjugo år senare. Innan jag förberedde stoffet till ämnet ’arkeologi’ hade jag inte insett att antalet lertavlor med kilskrift, som påträffats i Mesopotamien från det forntida Babylons tid, uppgick till åtskilliga tiotusenden. Det fanns ingenting i någon av dessa texter som tydde på att den nybabyloniska perioden (till vilken Nebukadnessar hörde) var av den längd som krävdes för att den skulle stämma med vår datering av Jerusalems förstöring till 607 f Kr. Allting pekade på att perioden var tjugo år kortare än vår officiella kronologi angav. Fast jag tyckte detta var oroande, ville jag tro att vår kronologi var rätt trots alla bevis som talade emot den. När jag därför förberedde materialet för Aid-boken ägnade jag mycken tid och mycket utrymme åt att försöka undergräva förtroendet för de arkeologiska och historiska bevis som kullkastade året 607 f Kr och angav en annan utgångspunkt för våra beräkningar och därmed också ett annat slutdatum än 1914. Tillsammans med Charles Ploeger reste jag också till Brown University i Providence på Rhode Island för att intervjua professor Abraham Sachs, som var specialist på forntida kilskriftstexter. Vi ville se om vi kunde få tag i några informationer av något slag, vad det vara må, som kunde tyda på att det fanns fel eller svagheter i de astronomiska uppgifter som förekom i många av texterna, uppgifter som angav att årtalet 607 f Kr var felaktigt. Till sist stod det klart att det skulle ha krävts en veritabel konspiration av de forntida skrivarna för att kunna framställa fakta på ett så missvisande sätt om vårt årtal var riktigt, utan att vi kunde se något tänkbart motiv till detta. Likt en advokat som ställs inför bevis han inte kan kullkasta försökte jag därför som jag nämnde, att undergräva förtroendet för de forntida dokument som hade att göra med det nybabyloniska riket (Aid to Bible Understanding, sidorna 326-328, 330 & 331). De argument jag använde var ärligt framförda, men jag visste att syftet med dem var att försvara ett årtal för vilket det inte fanns något historiskt stöd.”

                      Det finns 14 helt olika och oberoende beviskedjor som bevisar utan tvekan att Jerusalem föll 587 f Kr och jag ska nu relativt kortfattat granska fyra av dem.

 

1.       Krönikor mm.

 

Som Raymond Franz nämnde i citatet uppgår lertavlorna som hittats i Mesopotamien till flera tiotusentals och bland dem finner man både historiska och kronologiska upplysningar från det nybabyloniska riket såsom krönikor med uppteckningar av händelser år för år. Bland dessa finner man också kungainskrifter som anger regeringstiderna för de olika nybabyloniska kungarna ända fram till den sista, Nabonid. Alla dessa dokument visar samstämmigt att Nebukadnessars 18: onde regeringsår, det år han enlig bibeln ödelade Jerusalem, inföll 587/86 f Kr. Vissa forskare vill datera Jerusalems ödeläggelse till 586 f Kr istället för 587 f Kr. Detta beror inte på de historiska källorna, vilka alla slår fast att Nebukadnessars 18:e regeringsår sträckte sig från våren 1: a dagen i 1: a månaden år 587 f Kr, till våren 586 f Kr. Jerusalem förstördes enligt bibeln på 7: e dagen i 5: e månaden, ett datum som inföll i augusti 587 f Kr. Men medan Jeremia 52:29 daterar denna händelse till Nebukadnessars 18: e regeringsår, säger Jeremia 52:12 och 2 Kungaboken 25:8 att den inträffade i hans 19: e år. Det är denna motsägelse som fått vissa forskare att datera Jerusalems förstöring till Nebukadnessars 19: e regeringsår, 586 f Kr (tilläggas bör att vissa menar denna motsägelse vara skenbar då två olika tideräkningar kunde användas på den tiden, frågan är förstås om en och samma skribent i ett och samma kapitel verkligen skulle använda sig av två olika räkningsmetoder utan att ens uttrycka sig någonting om detta?).

 

2.       Affärs- och juridiska dokument.

 

Bland lertavlorna finner man tiotusentals som endast rör affärslivet och rättsväsendet från den nybabyloniska perioden. Det är kontrakt, kvitton och liknande handlingar, som alla är noggrant daterade till regeringsår, månad och dag. Eftersom det finns hundratals sådana texter från varje år av den babyloniska perioden, kan man fastställa exakt hur länge de olika kungarna regerade. Resultaten överensstämmer likt alla andra gånger, fullständigt med dem lertavlor jag nämnde ovanför. Den extra period på 20 år däremot, som krävs för att sällskapets kronologi skall stämma saknas helt.

 

3.       Astronomiska dagböcker.

 

På Berlins museum finns en lertavla som har beteckningen ”VAT 4956”. Texten beskriver ca 30 olika astronomiska observationer av månen och planeterna, alla daterade till månad, dag och ofta även tidpunkt på dagen, från vad som uttryckligen sägs vara Nebukadnessars 37: e regeringsår. Den kombination av mån- och planetobservationer som beskrivs upprepas inte på tusentals år. Moderna astronomer kan därför utan minsta tvekan fastställa Nebukadnessars 37: e regeringsår till 568 f Kr. Enkel matematik säger därför att hans 18:e regeringsår, under vilket han ödelade Jerusalem, kan inte ha varit annat än 587 f Kr.

Det finns också en rad andra astronomiska texter med observationer från den nybabyloniska perioden som på liknande sätt ger absoluta tidpunkter från Nebukadnessars regering. Dessa är de så kallade förmörkelsetexterna, som innehåller beskrivningar av hela serier av månförmörkelser från denna period. Även dessa texter fastslår med absolut säkerhet att Nebukadnessars 18: e regeringsår inföll 587 f Kr.

 

4.       Synkronismer till den samtida egyptiska historien.

 

Den egyptiska kronologin under denna period har fastställts oberoende av både bibeln och de babyloniska källorna. Man vet till exempel att Farao Neko regerade mellan 610 f Kr och 595 f Kr. Enligt bibeln (2 Ku. 23:29) dog den judiske kungen Josia just under Farao Nekos regering. Men Sällskapet Vakttornets kronologi kräver att kung Josia dog år 629 f Kr (se Insight on the Scriptures [1988] vol. 2, sid. 118), dvs. 19 år innan farao Neko kom till makten! Det finns tre andra sådana kronologiska kontaktpunkter med den egyptiska kronologin, som alla är i full överensstämmelse med de ovan nämnda beviskedjorna. Sällskapets kronologi däremot uppvisar en konsekvent avvikelse på ca 20 år på alla dessa punkter.

 

Det är inte undra på att Sällskapet Vakttornet hellre pekar på de ”tecken” som skulle råda i de sista dagarna, någonting man säger gör specifikt sedan år 1914. Med dagens massmedia i bakgrunden är det väldigt lätt att skrämma i människor hur världen är ingenting annat än mörker. Men vad säger fakta? Detta är ett kapitel för sig och någonting jag valt utelämna ur brevet, men för att illustrera hur galet ute organisationen är i sina läror skall jag nu visa ett enda exempel, hungersnöden. Fakta min vän, säger att 24 000 människor dör varje dag från svält eller svältrelaterade orsaker. 10 år sedan, låg denna siffra på 35 000 människor. 20 år sedan låg denna siffra på 41 000 människor. Idag dör 10 % av barn i undernärda länder på grund av samma orsaker, innan de hinner fylla fem år. För femtio år sedan låg denna siffra på 28 %. Nu ber jag dig slå upp resonerarboken, sidan 338, och läs hur sällskapet oerhört skickligt försöker få dig att tro någonting helt annat. Detta bör tjäna som ett råd för dig att alltid hålla ögonen öppna när du läser organisationens litteratur, den är enkelriktad, den går emot all fakta och den låter dig inte granska verkligheten – detta i sin tur är ett faktum.

 

Vidareforskning

 

Till en början hade jag först och främst tänkt gå längre in i bevisen för olika händelser i organisationens förflutna. Men så förstod jag att jag började skriva en bok och inget brev. Så jag lät hålla mig väldigt enkel och uteslöt både många detaljer och citat som jag så gärna hade velat berätta om. Sedan tänkte jag även ta upp en del lärofrågor du tar för givet vara absolut sanning, såsom bibelns verkliga syn på blodet, uteslutning, de 144 000 (Tips: Om endast de 144 000 hade Guds sigill [Upp. 7:4], skall inte då resten av den stora skaran dö i Upp. 9:4?), paradiset, organiserad religion, sanningen i Gudomlig predestination och hur den första kristna församlingen fungerade både innan och efter Jesus Kristus. Inte nog med bara det, jag tänkte också ta upp dubbelmoralen man strategiskt spelat i olika länder och den senaste skandalen då organisationen under 10 år samarbetade med UN (Tips: Se g98 22/11, kan du urskilja vem det är som vill få fram informationen?), ett politiskt samarbete man avblåste bara några timmar efter att den engelska pressen tryckt nyheterna. Jag hade tänkt ingående visa dig hur ett bokförlag styr ditt liv och ditt tänkande in i minsta detalj. Jag skulle öppet avslöja alla deras försök att sopa igen lögner (höjden av hycklandet måste tillskrivas dem gånger de skrivit om sin egen litteratur och fått ut två olika budskap vid två olika tryckår, oftast när ett siande aldrig slog in. Ett exempel: I en av alla sina utsagor sade C. T. Russel att år 1874 var början på nödens våndor i boken ”Thy Kingdom Come” [Serien III sid. 342, tryckår 1897] med hjälp av ett mått i en pyramid han funnit vara ”3416 inches”, som han sedan gjorde om till år. När det blev klart att så var inte fallet växte helt plötsligt pyramidens inre kammargång med 104 cm på 19 år. Tryckår 1916 skriver nämligen ”3457 inches” och år 1874 blev helt plötsligt 1915 [utan någon bevisföring skrev man att ”upprinnelsen” måste ta sin början 1914, kanske därför att man likt alla andra gånger var desperat på att koppla första världskriget till en biblisk profetia?], här var det alltså två värden man ändrade på.), eller låta flera nyfödda lögner förklara den första. Jag hade tänkt berätta om utbrytarorganisationen ”Jehovas Vittnens Sanna Tro” som finns i flera länder och är en religion för sig, jag hade tänkt rent vetenskapligt ge dig ett smakprov på vad ”avancerad bibelkritik” innebär. Jag hade också velat återge det lidande som skapas världen över i modern tid, framför allt hos oskyldiga barn, när man soppar brott som sexuella övergrepp under mattan eftersom allt måste lösas inom församlingens ramar och på ett högst byråkratiskt sätt. Eller vad sägs om en presentation på hur finslipad Nya Världens översättning verkligen är (Tips: Slå upp Joh. 1:1, 12, 6:56, 8:58, 14:13, 17:5, 21, Mt. 2:11, 5:19, 25:46, Mk. 1:4, Lu. 12:8, 23:43, Ap. 2:17, 24, 4:12, Ro. 8:1, 23, 28, 9:5, 10:13, 13:1, Flp. 1:23, 2:6, 7, Heb. 1:8, 9:14, 12:9, 23 & 28. Jämför var och en av dessa skriftställen först i 1917 års översättning, sedan Hedegårds 1971, NT81, Svenska folkbibeln, Bibel 2000 och sist men inte minst NW.)? Men även sådana frågor fick jag utlämna och endast skrapa på ytan av organisationen bakom Jehovas Vittnen. Bibeln och bibelkritik, har jag inte ens direkt gått in på. Glöm inte bort att jag har levt på min tro. Men den exakta kunskapen jag inhämtat den senaste tiden grävde snabbt undan den. Först var jag vis och självsäker, sen blev jag smart och full av tvivel. Det är jag tacksam för.

Du är en fri individ, du har rätten att må bra och ägna dig själv uppmärksamhet utan psykosomatisk stress som en internationell sekt slår dig med. Jag hoppas att jag har väckt ditt intresse för den verkliga sanningen som ”skall göra er fria” (Joh. 8:32). Den ligger rakt framför dina fötter, ibland till och med i bibeln. Ta korset och pålen som ett exempel. Trodde du verkligen att Jehovas Vittnen hade bättre vetande än exakt hela världen, ungefär som med historien om vaccinationer? Visste du om att ”ett trä” (xy´lon) kunde betydda ”vad som helst som är gjort av trä” (Theological Dictionary of New Testament Words, Vol.5, 1967, sidan 1176)? Allt från komplexa träd med sina grenar till en designad bokhylla? Detta bestyrks av bibeln själv i grundtexten till Jesaja 7:2 (LXX) och Jeremia 2:20 (LXX). Visste du ens om att det var minst två spikar som spikades i Jesus händer (Joh. 20:25)? Att skylten hängdes ovanför huvudet och inte händerna (Matt. 27:37)?

Den första och lättaste hjälpkällan att nå är Internet. Internet är ingenting annat än världens största bibliotek. Självklart hyser sällskapet en oerhörd fruktan för Internet och du vet att ens se på något kritiskt mot din tro betraktas som ett regelrätt brott och någonting avskyvärt. Men låt dig inte skrämmas av propaganda! Har du inga egna åsikter? Kan du se sanningen i vitögat och fatta egna beslut?

 

Svenska sajter om Jehovas Vittnen:

 

Främsta syftet med sajten är att erbjuda stöd och hjälp till dem som tar mod till sig och lämnar en sekt. Men dem har lysande artiklar som illustrerar ironin väldigt bra i sällskapets historia och läror.

 

Engelska sajter om Jehovas Vittnen:

 

Det här är sanningen, verkligheten du inte vill se.

Officiell hemsida. 

En hel sajt vars primära syfte är att ingående avslöja UN-skandalen. Länken för att gå vidare in på hemsidan, som kan vara svår att se, finns längst ner på sidan.


Bibelkritik:

 

 

Böcker:

 

Det är förstås ingenting fel med att läsa vanliga böcker och det kan vara bra att först föredra dem på grund av deras inre struktur och sammanhang innan du går ut och djupstuderar Internet. Det finns oerhörda mängder böcker om Jehovas Vittnen, allt från den mentala hälsan en sådan ”religion” orsakar, till lärofrågor och livsberättelser. Men den boken som gjorde ett djupt intryck på mig och som jag särskilt skulle vilja rekommendera är ”Samvetskris” från Raymond Franz. Han hade ägnat hela sitt liv åt Jehovas Vittnen. Han tjänade som allt man kan tänka sig genom åren ända tills han satt i den styrande kretsen. Men väl där började han se korruptionen och dubbelmoralen. Efter 15 år sade han ifrån sig ansvaret att tjäna vid högkvarteret i tron att han skulle kunna glömma vad han sett och hört i dem mycket slutna kretsarna. Utan att göra en enda själ något ont trodde han att han kunde få avsluta sina jordiska dagar i tryggheten hos en vanlig församling långt därifrån. Men ”rättsmaskineriet” sattes igång mot honom och han blev utesluten. Den boken har jag och du kan få låna den om du vill. Det finns två böcker till som jag skulle vilja rekommendera för den som är ute efter den exakta sanningen:

                      ”The Gentile Times Reconsidered” är en alldeles enastående bok! Den tar i detalj upp alla frågor kring årtalet 607 f Kr och sällskapets desperata försök att undergräva fakta. Den första upplagan blev tryckt på svenska men den tredje upplagan som är utökad med ytterligare bevis, finns bara på engelska. Den har jag och den kan du få låna om du vill.

                      ”Har vi sett tecknet i vår tid?” tar även den i detalj upp det andra slaget av ”bevis” sällskapet lägger fram för sin lära om 1914. När de inte har någon grund för årtalet 607 f Kr är de snabba på att peka på dessa tecken. Men vad säger fakta? Om du läser den här boken kommer du bli förvånad. Chockerad! Det mesta som den här boken tar upp känner sällskapet till men väljer att med hjälp av sluga formuleringar förbigå fakta. Den har jag och den kan du få låna. Det finns även fler böcker som jag både kan rekommendera och låna ut, hör av dig om du kommer så långt.

 

Mina sista kommentarer.

 

                      Det är lätt att förklara världsscenen, Beelsebub är ond och Jehova är god. Gud är inte orsaken utan han kärleksfullt tillåter lidandet. Gud har avsatt en tidsgräns och var och en av oss, vetandes eller ej, avger ett svar i universella stridsfrågor. Satan påstod att människor tjänar Gud endast av själviska skäl och nu låter Gud människorna vandra helt utan stöd och ens bekräftelse av självaste hans existens bara för att låta en fråga bli besvarad. Då får man i sin tur fråga, varför kunde inte detta stå rakt upp och ner i bibeln? Varför måste allt vara en tolkningsfråga och ett krig i ordformulering? Faktum kvarstår att de "universella stridsfrågorna" över huvudtaget inte är hämtade från bibeln, i skapelsen nämns det inte ens någonting om vår så kallade "fria vilja" som skulle ställa till med allting. Någonting som ytterligare komplicerar situationen är det faktum att frågorna redan är besvarade enligt Jehovas Vittnens lära som utgår ifrån att Job gav ett mänskligt ofullkomligt svar på denna fråga och Jesus gav ett fullkomligt svar (Lägg gärna märke till hur det i bibelskildringen är Jehova som först uppmanar Beelsebub att notera Job, därefter befaller han honom att ”röra” vid Job – kärleksfullt?). Med andra ord kan man tro att frågan äntligen vore besvarad! Men nej då. Var och en av oss måste ju för den universella räkningen men även vår egen räkning avge ett svar. Ser du hur allt är en ursäkt för att inte kunna acceptera sanningen precis som katten går kring gröten? Om jag inte funnits skulle jag inte heller kunnat avge något svar, så vart finns poängen att fortfarande låta människor komma och gå allt eftersom tiden går? Dessutom skulle slutet för ondskan aldrig kunna komma enligt detta resonemang eftersom människor föds och dör exakt hela tiden, varje dag, varje timma och varje minut. Dvs. nya individer som måste växa upp och avge "svar". Att ens ursäkta världsscenen med ett lösryckt påstående att det hela är en fråga om övernaturliga maktbegär som om vi vore fiskar i ett akvarium, är motsägelsefullt.

”Tusen år är som en dag för Jehova” säger du och påpekar att Jehova har en fast tidsplan för allting. Men tala om för mig vem det är som är fullkomligt kärleksfull? Tala om för mig vem som i sann rättvisa skippar domar? Tala nu om för mig att det är vi människor, som inte ens vet om Gud finns till eller ej, som skall ha fördrag med hans tidsuppfattning. Det är vi som skall söka förstå Jehova och inte tvärtom. Det är vi som ständigt måste hitta nya sätt att försvara hans definition på kärlek.

”Många miljoner som har levt under tidigare århundraden och som inte var Jehovas vittnen skall komma tillbaka genom en uppståndelse och få tillfälle att vinna liv.” Detta står att läsa på Jehovas Vittnens officiella hemsida. Men det är inte i ett framtida liv dessa människor behöver Jehova, dem behövde honom då! Hur många tror du inte tog sitt liv på grund av djupa kval och bekymmer i livet? När dem återuppstår, hur kommer Jehova ursäkta sig själv? "Oj jag glömde att upplysa någon..."? Kan du verkligen tro att det inte fanns en enda människa som uppriktigt sökte Jehova från dess att de sista sanna kristna dött ut till 1900-talet då Charles T. Russel blev ”upplyst”?

Det var djupa frågor likt denna som fick mig att vakna till liv från en önskedröm. Tron förblindar verkligen och jag kan ta ett exempel på detta. En kär vän kom förbi den fjärde oktober till mig och började prata om en berättelse han hört från en annan broder i Örebro. En ”världslig” man hade sagt till sig själv att han skulle skjuta ihjäl nästa två vittnen som kom och ringde på hans dörr. Tids nog kom två systrar men mannen sköt inte ihjäl dem. Istället blev han så småningom själv ett Jehovas Vittne. Tron tog verkligen över handen här när min vän fortsatte berättelsen: ”Mannen sade efter att han döpt sig att han aldrig sköt ihjäl systrarna eftersom han då såg tre personer stå i sin dörr. Ser du hur änglarna är med oss i tjänsten utan att vi ser det?”. Jag började först med att förklara för honom att detta är en berättelse som han i sin tur hört från någon annan som har hört från någon annan som har hört osv. Detta i sig säger ganska mycket. Att en man dessutom bestämmer sig för att mörda två främmande människor han aldrig träffat låter som en patient för mental sjukhuset och inte någon som går och blir troende över en dag. Men jag ber min vän jämföra denna berättelse med alla felslagna år sällskapet gett tidigare, hur människor än i denna dag har förblivit barnlösa på grund av detta. Hur logiskt är det att Jehova skulle vara med två individer just vid detta tillfälle och ignorera resten av hela jordklotet inklusive den organisationen han sägs ha personligen valt ut? Då avbryter han mig och ger det mest inövade svaret man kan förvänta från vilket Jehovas Vittne som helst, ”Åren är bara någonting bröderna själva har uppfattat, det är aldrig någonting sällskapet har förutsagt” (detta var dessutom ett konsekvent avvikande från diskussionslinjen). Jag suckade djupt… minst sagt… jag var uppriktigt rörd inom mig och ville så gärna berätta sanningen för honom men visste att allt har sin tid. Allt jag sade istället var: "Jag vet att du inte är den enda som tror det". Tron mina vänner, förblindar människor. Om du väljer att tro, är det ditt beslut och du får också leva med det. Men om du väljer att veta framför att tro, då kan du inte heller förneka verkligheten.

Du har ett personligt ansvar, en skyldighet gentemot dig själv att undersöka grunden du står på. Tänker du överlämna ditt liv till en annan människa? Tänker du låta en liten grupp människor i ett annat land som inte ens är så nära som bekanta med dig, kontrollera dina tankar? Jag vet att det känns tryggt att inte behöva ta ansvar, att helt och fullt förlita sig på andra människor. Jag träffade en kvinna i tjänsten en gång som var av en annan religion och trodde på ett himmelskt liv, efter en lång stund hade jag redogjort för henne varför jag då trodde på ett jordiskt liv. Hon kunde inte argumentera för sin tro och sade istället att ”det var prästens ansvar och om han lärde henne fel skulle det bli hans räkning inför Gud, inte hennes”. När jag har återgett den här berättelsen för många av mina vänner har de allra flesta skrattat, förlöjligat och domfällt kvinnan utan att någonsin träffat henne. En annan sade: ”Om en blind vägleder en blind så faller dem båda i gropen” (Mt. 15:14). Vart försöker jag komma? På den senaste tiden efter alla månader (närmare bestämt över ett halvår) av intensiv forskning har jag inte alltid kunnat vara tyst. När jag har hört bröder och systrar i min omgivning resonera kring olika lärofrågor bibeln varit väldigt tydlig på men som Sällskapet Vakttornet lyckats överspegla med sin egen uppfattning, har jag inte kunnat låta bli att ge dem olika synvinklar och perspektiv. Ibland vid dessa tillfällen har jag till och med helt kort endast citerat bibelns egna ord för att mina vänner skall få tänka efter för sig själva. Till svars har de aldrig kunnat argumentera på en logisk nivå och ge faktiska orsaker till varför det är som det är. De har vad jag kallar det för, alltid dragit ett ”trosträck” över hela frågan och ibland börjat motsäga sig själva i ett desperat försök till att förklara en verklighet med hjälp av tron. Men i de allra flesta fallen har dem alltid sagt, precis som kvinnan de själva fördömde, ”Men Martin, har du inte lyssnat på mötena?”, ”Fråga någon äldste så får du se att det måste vara så!”. De förlitar sig helt och fullt på en annan mans övertygelse. Ett misstag alla människor inom organisationen gjort sedan Charles Taze Russel började fantisera om sitt förhållande till Jehova Gud. Vad de inte förstått är att alla dem de förlitar sig på är offer för samma kult. Precis som du är ett offer, är dem ett offer! Jag hade en församlingsäldste på besök för ett tag sedan och passade på att fråga honom ifall han kände till folkmordet på amalekiterna Jehova gav israeliterna befallning om (Orsak: 5 Mo. 25:17-19 - Verkan [450 år senare i tiden]: 1 Sa. 15:2-29). Han blev knäpptyst. Efter en kort stund gav han ett svar helt irrelevant till frågeställningen och med huvudet på snedden: ”Det är så avfällingarna vill att du ska tänka, vi vet ju att det här är sanningen, eller hur?” Nu blev det min tur att vara knäpptyst. Efter en stund sade jag ”Ja”. Jag har tidigare inte velat gå rakt på sak i olika sammanhang för att vinna tid från ”rättsmaskineriet”, jag har fattat ett beslut och det står jag för. Om du läste 1 Samuelsboken kapitel 15 och vers 29 vet du nu också att Jehova inte känner någon ”ånger, för Han är inte en jordemänniska”. Visst kastar det en hel del ljus över andra folkmord nu när du vet vem Jehova verkligen är? ”Deras egna barn kommer att krossas inför deras ögon. Deras hus kommer att bli rövade, och deras egna hustrur kommer att bli våldtagna.” – Jesaja 13:16 (Se också Ps. 137:9)

Som ett Jehovas Vittne och troende har du många svar på så få frågor och invecklade svar på så enkla frågor. Utan att nu kasta ut första bästa inövade svar ber jag dig verkligen begrunda följande frågor. Begrunda med hjälp av ditt samvete. Har muslimer en lika stark övertygelse som du att deras tro är den enda godkända? Tror du att en rättvis Gud skulle döda över 6,000,000,000 människor? Vid Harmagedon, kommer alla ”världsliga” människor dö? Om inte, vilka överlever? Varför skulle en rättvis Gud straffa billioner människor för Adam och Evas synd? Varför skulle en rättvis Gud ge alla kvinnor födslovåndor (1 Mo. 3:16)? Skulle en rättvis Gud kunna döma Adam och Eva för att ha blivit grundlurade när dem inte ens kände till ondska? Varför sade Gud till Adam att han skulle dö när han åt av frukten men förklarade aldrig varför? Eftersom Adam och Eva fortsatte att tjäna och tillbe Gud även efter ”syndafallet”, hade dem aktivt valt ett oberoende eller blev dem utkörda och tvingade till det? Älskade inte Jehova sina barn? Om Eva föder två söner, den ena slår ihjäl den andra medan Gud tittar på, hur kom mänskligheten till? Vart kom Kains hustru ifrån (1 Mo. 4:17)? Eftersom vi skulle odla marken och äta dess frukter (1 Mo. 1:29), hur kommer det sig att Jehova såg med ogillande på Kains offer (1 Mo. 4:3-5)? Hur många gånger skapade Gud människorna och tingen på jorden i bibelns två första kapitel? Vilken ordning skapade han dem i? Varför fortsatte Gud insistera att Jesus skulle bli mördad för att rädda oss från synd? Kan man kalla det för ett rättvist offer, ja ens ett offer, när både Jesus och Jehova var fullt medvetna om att Jesus skulle bli uppväckt efter 72 timmar? När Jesus lärde oss så viktiga lektioner i fråga om förlåtelse, kunde inte Gud kärleksfullt ha förlåtit oss? Varför slutade miraklen hända när bibeln och forntidens Gud är så fylld av dem? Varför blev Jehova tyst och svarade oss aldrig mer? Om liv och dess själ är heligt, varför är vårt immunförsvar designat för att döda bakterier? Vart kom spetälskan och smittkopporna ifrån, var det Gud som skapade dem? Tror du verkligen Lejon blev skapta för att äta gräs? Jehova ställer fram en promilles promille av mänskligheten som ett svar i stridsfrågan, Beelsebub ställer fram hela nationer och folkskaror men ändå så skall Jehova utgå som segraren – motsägelsefullt? Om Jehova Gud fanns, hur kommer det sig att det är en fråga? Eftersom det är en fråga, vilken grund har Jehova att döma människosönerna på, ifall dem är troende eller icke troende? Varför svarar aldrig bibeln på verklighetsorienterade frågor likt dem jag precis har ställt? Varför har sällskapet fortsatt säga att slutet är nära ända sen 1884?

Här har jag endast ställt frågor kring skapelsen och lite kort om Guds rättfärdighet. Jag uppmanar dig att läsa igenom hela bibeln från pärm till pärm, både gamla och nya testamentet. Under tiden bör du istället för att dra ”trosträck” över alla verser, dra verklighetsparalleller till myterna som finns i bibeln. Läs igenom Jobs berättelse (Job 1:7-2:10) och fråga dig själv varför den är så sagobetonad. Varför händelserna upprepade sig hela tiden, både i språket och till skildringen. Läs igenom berättelsen om Abraham som skulle offra Isak (1 Mo. 22:1-18) och fråga dig själv hur verklig Abrahams reaktion var på detta test när han gick så långt att han öppet ljög för Isak (v. 7-8), eller hur en så gammal man kunde binda sin unga son på ett altare helt utan motstånd eller ens en förfrågan från Isak om vad som egentligen höll på att äga rum (v. 9). Fråga gärna dig själv vad som är anledningen till att Gud med hjälp av ondska, testar sitt eget folk gång efter gång när han dessutom redan predestinerat utgången (Jämför 1 Mo. 25:23 och Joh. 6:64 med Jes. 46:9-11, Rom. 8:28, 29 och Ef. 1:5, 11). Mina vänner, jag dömer inte er för att tro även om jag ibland varit väldigt sarkastisk mot ”tro” i brevet. Jag har själv varit i samma sits och förstår varför människor tror. Däremot vet jag att jag redan har blivit dömd för att ha övergett min tro. Ni har all personlig rätt att inta vilken ståndpunkt gentemot mig ni så önskar, ni gör det i enlighet med er tro och eftersom jag nu förkastar hela den kristna tron delar också Gud er uppfattning:

”Jag känner dina gärningar och din möda och uthållighet, och [jag vet] att du inte kan tåla onda [människor] och att du har satt dem på prov som säger att de är apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare.” …”Men ändå har jag [detta] emot dig, att du har övergett den kärlek du först hade”. – Uppenbarelseboken 2:2, 4 (Se även Matteus 12:30 – här finns också grundorsaken till varför all religion är någonting uselt).

Utan någon vidare kommentering är jag sorgligt nog redan övertygad om att våra vägar kommer gå åt skilda håll från och med idag och jag vill önska dig all lycka & välgång i livet. Jag tror på mig själv och jag vet att jag en dag kommer ha klarat mig igenom krisen fylld av paranoia jag nu står inför. Jag fick ett sinne och samvete förmöget att dra egna slutsatser och söka en egen uppfattning. Hur kan någon tala om för mig på vilket sätt jag ska tänka, hur jag ska se på andra människor och hur jag ska leva mitt liv? Hur skulle någon kunna döma mig för dem val jag gjort i min tro? Gör bara inte samma misstag som jag gjort, vänta inte 21 ytterligare år innan du börjar fråga dig själv varför du tror (eller varför landdjur har simhud mellan fingrarna och människorna har en svanskota). Bitterheten som följer är inte ljuv. Idag har jag upplevt slutet för ett liv och morgondagen är början på ett främmande nytt. Men för din del, är det från och med nu som motivet till din kärlek prövas.

 

Vart jag än går, vart du än går, vart mänskligheten än går, vilka tider och tidsperioder som än kommer, vart vi än tar vägen efter detta – glöm aldrig bort:

 

Jag Älskar Dig.

 

 

 

 

 

 

”Ni älskade, tro inte varje inspirerat uttalande, utan pröva de inspirerade uttalandena för att se om de härrör från Gud, eftersom många falska profeter har gått ut i världen.”
1 Johannes 4:1

 

"Det krävs mod av oss att ifrågasätta vår tro och varför vi är lojala mot den, men de belöningar det medför kan vara väl värda ansträngningen".
w02 15/8 p7

 

"Det finns ingen fruktan i kärleken, utan fullkomlig kärlek jagar bort fruktan, eftersom fruktan verkar som en hämsko. Sannerligen, den som behärskas av fruktan har inte gjorts fullkomlig i kärleken."
1 Johannes 4:18

”Små barn, låt oss älska, varken med ord eller med tungan, utan i gärning och sanning.”
1 Johannes 3:18